Motståndskraft i totalförsvaret – Bidrar din organisation?

I en omvärld präglad av ökad oro, pågående konflikter och krig samt med totalförsvarets fortsatta utveckling, står företag och andra organisationer inför nya utmaningar och frågor om sin roll och sitt ansvar för att stärka sin motståndskraft.

I MSB:s (numera Myndigheten för civilt försvar, MCF) vägledning Skydd av samhällsviktig verksamhet (2024) definieras motståndskraft som:

”Förmågan att förebygga, stå emot, lindra, absorbera, anpassa sig till och återhämta sig från en incident som stör eller skulle kunna störa verksamheten”

Arbetet med motståndskraft har länge varit centralt för samhällsviktig verksamhet, det vill säga verksamheter, tjänster eller infrastruktur som upprätthåller eller säkerställer samhällsfunktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet.

Vissa företag och organisationer har etablerat ett ramverk och arbetssätt i linje med internationella standarder för resiliens¹ som är ett närbesläktat begrepp. Medan andra främst har fokuserat på att utveckla enskilda delar som utgör förmågan motståndskraft, exempelvis inom cybersäkerhet och kris- och kontinuitetshantering.

¹ Resiliens är ett närbesläktat begrepp som förekommer i flera internationella standardar och i olika former, exempelvis organisatorisk resiliens, business resilience och operativ resiliens.

Myndigheten för civilt försvar har tagit fram stöd och information för att stärka motståndskraften i samhällsviktig verksamhet, samt även för företag och andra organisationer som har en roll i totalförsvaret. Ett exempel är broschyren Beredskap för företag – Om krisen eller kriget kommer, där följande rekommendationer finns:

• Utgå från en mer komplex hotbild – planera och öva för att kunna hantera konsekvenser av allvarliga kriser och krig.
• Skapa kontinuitet i verksamheten – identifiera vad verksamheten är beroende av för att kunna fortsätta fungera och vad som kan stärka verksamheten, till exempel reservkraft, lagerhållning och alternativa rutiner.
• Planera personalbehov – analysera personalbehov och identifiera nyckelbefattningar, distansarbete, omfördelning och förstärkning.
• Stärk er krishanteringsförmåga – skapa en krisorganisation med tydliga roller och kontaktvägar.
• Arbeta systematiskt med cybersäkerhet – se över behörigheter, inloggningar och säkerhetskopiera regelbundet.
• Stärk kunskapen om psykologiskt försvar – utbilda i källkritik och hantering av desinformation.
• Utbilda och öva – även enkla och regelbundna övningar ger effekt.
• Var beredd att tänka om och bidra – var beredd att tänka om för att kunna bidra.

Oavsett om du formellt måste arbeta med motståndskraft eller gör det frivilligt, kan följande strategiska och operativa fördelar uppnås när arbetet genomförs på ett systematiskt sätt:

• Kostnadseffektiv säkerhetsstyrning – inriktar, prioriterar åtgärder och resurser i det systematiska säkerhetsarbetet samt hantering av hot och säkerhetsrisker.
• Förbättrad krishanteringsförmåga – bättre beredskap och förmåga att hantera incidenter, kriser och störningar.
• Stärker affärsmässig förmåga – möjliggör egen verksamhet och leverans där andra inte kan och säkrar kontinuitet i kritiska delar av verksamheten.
• Ökad konkurrenskraft – exempelvis möjlighet att delta i upphandlingar där krav på motståndskraft ställs.
• Stärker förtroende och varumärke – visar kunder, partners och samhället i stort att organisationen tar ansvar och bidrar.
• Bidrar till samhället och totalförsvaret – stärker samhällets samlade motståndskraft och försvarsvilja.

Organisationer som prioriterar arbetet med att stärka sin motståndskraft kan uppnå betydande effekter och fördelar. Samtidigt visar erfarenhet att genomförandet ofta möter hinder, exempelvis begränsade resurser, tidsbrist och bristande kompetens. Att förstå både nyttan och de praktiska utmaningarna är därför en central förutsättning för att arbetet med motståndskraft ska bli verkningsfullt, kostnadseffektivt och långsiktigt hållbart.

Vi på Dev Strategies stödjer offentliga och privata aktörer som måste och vill bygga och utveckla sin motståndskraft, för den egna verksamheten, för samhällets beredskap och som en del av ett starkare totalförsvar.

Oavsett din organisations nuläge är ett beprövat första steg att genomföra en gap-analys för att identifiera skillnader mellan dagens förmåga och det läge organisationen måste, bör eller vill uppnå. Resultatet blir en tydlig bild av vilka åtgärder som ska prioriteras för att stärka motståndskraften, både som helhet och inom specifika områden.

Med vår rådgivning och vårt stöd kan vi sedan leda och kvalitetssäkra genomförandet av åtgärderna. Rätt genomfört är arbetet med motståndskraft inte en kostnad, utan en värdehöjande förmåga som stärker totalförsvaret, samhället och organisationens kärnverksamhet både nationellt och internationellt.

Oavsett om du måste eller vill stärka din motståndskraft, kontakta oss för personlig rådgivning och stöd anpassat efter din organisations behov.

Relevanta tjänster: analystjänster, totalförsvar samt risk och resiliens